Har gjort en organisk tatuering över ett ärr på magen och kunden berättade för mig att hon fick beröm från plastikkirurgen när hon var där att han tyckte den var så fin. Vid återbesök en vecka senare berättar några av sjuksyrrorna att plastikkirurgen tyckte tatueringen var så fin att han pratat om den hela veckan och att han nu börjat tipsa sina patienter om att man kan dölja fula ärr med en tatuering. Då många i sjukvården enligt min erfarenhet avskyr tatueringar så är nog det här den bästa positiva kritik jag kan få som tatuerare.

(Det är lite blodrester kvar då fotot togs när den precis vart klar).

Nästa svenska hjälte i vår porträttserie. Åsa-Nisse från den gamla TV-serien, Klabbarpan skulle varit med men det var lite ont om bilder på honom men jag ska anstränga mig lite mer för att hitta något…

Denna tatuering är ett av många motiv som bildar en historia ur personens liv som ligger honom varmt om hjärtat. Ska inte avslöja något om fortsättningen, men den kommer inom kort…

Gör det ont? Det är en av de vanligaste frågor jag får som tatuerare och svaret på frågan är enkel. Ja, det gör det. Men hur ont det gör är individuellt, lika så hur man mår både fysiskt och psykiskt. Faktorer som att man ätit/druckit och sovit ordentligt har betydelse. Lika så om man är frusen eller alldeles för varm, lagom är bäst.

Vilken kroppsdel som ska tatueras är givetvis avgörande för hur ont det gör. Beniga delar så som armbågen, nyckelbenet, ryggraden, skallen osv är inte bara extra smärtsamma utan det blir också en ”durrande” känsla som om man tatuerade i skelettet. De mest känsligaste områden att tatuera är magen, revbenen, insida lår och de mindre vanliga områdena förstås, könsregionen och armhålan. Minst smärtsamma områden är utsida överarm och underarmen. Jag har personligen tatuerat hundratals människor och jag kan inte påstå att män är känsligare än kvinnor eller vise versa. Vissa personer tål ingenting och skriker och vrider sig som en daggmask på kroken så fort man börjar medan andra kan sitta en evighet utan att röra en min.

Kan man inte bedöva huden på något vis undrar vissa, och jo visst finns bedövning. Jag har hört talas om några olika salvor i USA men i Sverige känner jag bara till en, Emla kräm/plåster. Emla används för bedövning av huden inför nålstick (t ex vid blodprovstagning) och lite annat. Kika här för mer info.

Ryktesvägen har jag hört några tatuerare säga att tatueringarna inte blir bra av att använda Emla kräm. Personligen har jag tatuerarat några få personer tidigare som använt Emla kräm, men har inte märkt någon skillnad på slutresultatet. Anledningen till att jag själv inte tatuerar folk längre som använder Emla är för jag tycker att kan man inte ta smärtan som kommer med tatueringen så ska man inte heller ha en tatuering.

Detta är ett porträttprojekt som jag arbetar på. Det kommer ta ett tag tills vi är klara med allt men det är kul att se hur allt sakta växer fram…

(Det är ganska rött och irriterat nu men det kommer lägga sig när det läker).

En kund har ett stort ärr över magen som hon inte trivs med. Eftersom färgen inte fäster på samma sätt i ärrvävnad som i huden föreslog jag att göra en organisk grej över. Detta är skissen, lite småändringar med färger skall göras och den ska kopieras spegelvänd, men det får ni se i slutresultatet. Den här kommer ta tid att tatuera men det kommer bli riktigt roligt, har velat göra en organisk tatuering ett bra tag nu.